Rörligheten behöver öka för att nå en klimathållbar fastighets- och bostadssektor.

På en rörlig bostadsmarknad är det enkelt för den som behöver att flytta till en bättre bostad och matchning är god. Idag finns det tyvärr hinder, som exempelvis höga skatter på att flytta, som gör att många väljer att bo kvar i en bostad som inte passar behoven. Politiker på alla nivåer borde ha tydliga målsättningar om att förbättra rörligheten och människors möjlighet att flytta.

Konventionell betong och stål måste bytas mot mindre klimatintensiva material som trä.

Utsläppen från nyproduktionen måste minska om vi inte ska riskera att låta planeten värmas upp över målet om 1,5 grader. Idag byggs merparten av våra nya bostäder med den metod som orsakar störst klimatskada. Att bygga med klimatförbättrande material och i den mån det går byta ut betong och stål mot trä, är bärande för att vi ska klara klimatutmaningarna.

Beskatta utsläppen för att skapa incitament till omställning.

De dolda skador som en aktivitet åsamkar andra måste också speglas i kostnaden, det är både rättvist och det mest effektiva sättet att hantera negativa externaliteter. Idag har vi inget heltäckande system med utsläppsskatt. Genom att införa en generell och heltäckande utsläppsskatt skulle alla sektorer få goda chanser att ställa om på ett effektivt sätt.

Ge lika stort stöd till kolsänkorna som utsläppsskatten tar från de som släpper ut.

Det är inte tillräckligt att vi minskar utsläppen, vi måste också hitta lösningar för att samla in mer av den koldioxid som finns i atmosfären. Genom att ge ett lika stort stöd till alla som lyckas fånga in klimatutsläpp som skatten är för den som släpper ut, får vi ett heltäckande ekonomiskt incitamentssystem som ger förutsättningar för en effektiv omställning till nettonollutsläpp.

Villaområden måste få förtätas och markhushållningen behöver bli mer hållbar.

Ska vi nyttja marken på ett effektivt sätt och ändå lyckas bygga fler småhus måste det vara tillåtet för fler att bygga större hus och att få bygga närmare tomtgränsen. I de flesta villaområdena är det hårda regler som styr att husen ska vara små och stå långt ifrån varandra. Det är både ineffektivt ur ett transport- och markhushållningperspektiv, men gör framför allt att friheten att bygga ett hus så som man drömmer om kraftigt beskärs. Sverige har väldigt glesa villaområden. Att förtäta dessa genom avstyckningar och tillåtelse att bygga större hus närmare varandra kan vi få en mer hållbar markanvändning.

Ta bort bygglov- och bygganmälanskrav för solceller, tilläggsisolering och fönsterbyten.

Materialutvecklingen har tagit stora steg och det är nu möjligt att renovera hus så att de blir noll- eller passivenergihus. Tyvärr hindrar ofta myndigheter människor från att sätta in treglasfönster, lyfta taket eller bredda fasaden för att kunna tilläggsisolera. Om det inte längre krävdes tillstånd för dessa åtgärder skulle många fler hushåll kunna minska sin energiförbrukning och bättre förvalta sina fastigheter.

Staten, kommuner och regioner borde ha plus- och passivenergihus som standard vid sin egen nybyggnation.

Det offentliga har unika möjligheter att gå före och sätta goda normer på svensk bygg- och bostadsmarknad. Idag är tyvärr mycket av det som kommunala bolag och andra myndigheter bygger varken hållbart eller energieffektivt. Ett tydligt mål om att alla offentliga byggnader som uppförs ska vara hållbara och hålla plus- eller passivhusstandard skulle bana vägen för många andra som vill bygga energieffektiva byggnader.

Planera tätheten av bostäder, service och kontor på ett sätt som effektivt nyttjar marken och möjliggör för 15-minutersstaden.

Tätheten av människor är grunden i städernas attraktionskraft. Tyvärr har Sverige många stadskärnor där förtätningar stoppas och där allt färre bostäder byggs med rimligt pendlingsavstånd till arbete och service. Stadsplaneringen ska ha ett evighetsperspektiv, då krävs det ett genomtänkt nyttjande av den mark som finns.

Alla stadsdelar ska var motståndskraftiga och möjliggöra grundläggande biologisk mångfald.

Att möjliggöra för växter, pollinatörer och levande vatten, är grundläggande för levande städer. Ska det vara möjligt behöver det anläggas fler gröna tak och väggar, samtidigt som dagvattenfrågorna tas på allvar i hela Sverige.

Det måste vara möjligt även för den som bor i en bostadsrättsförening utan egna parkeringsplatser, att ladda sin bil.

Elektrifieringen av fordonsflottan är en nödvändig utveckling för att nå ett fossilfritt samhälle. Idag kan inte alla köra elbil på grund av att det saknas laddningsmöjligheter på många kommunalt ägda parkeringsplatser. Alla kommuner borde säkerställa att även de som bor i bostadsrätter har möjligheter att hitta parkeringsplatser där de kan ladda bilen.

Gör det lättare att förbättra - slopa ombyggnadsbegreppet i PBL.

Det ska vara enkelt för den som vill rusta upp och förbättra en befintlig byggnad. Idag är det tyvärr svårt, och ofta förbjudet, att bygga nya bostäder i befintliga byggnader för att hela byggnaden då måste leva upp till mycket hårdare krav än vad som tidigare gällt. För att ändra på detta behöver ombyggnadsbegreppet i PBL avskaffas, så att vi inte riskerar att behöva riva byggnader i stället för att rusta upp byggnader.

Gör detaljplanerna mer flexibla - låt byggnader byta användning utan planändring.

Att byggnader kan användas för olika ändamål är positivt både för klimatet och för de som nyttjar byggnaden. Idag finns det strikta krav i detaljplanerna om vilka användningsområden som olika fastighetsarealer får användas till. Genom att avskaffa möjligheten att begränsa detta i detaljplanen så kan en byggnad få flera liv och de människor som vill förbättra en fastighet slipper lägga mycket energi och resurser på att uppdatera detaljplaner.

Flyttskatterna måste sänkas för att rörligheten på bostadsmarknaden ska förbättras.

Skatter är viktiga för att få in medel till välfärden, men det är viktigt att de utformas på ett sätt som inte skadar människors möjlighet att leva sina liv. Idag har Sverige OECD:s högsta flyttskatter, och reavinstskatten straffar bostadsägare för inflationen. Ska rörligheten öka på bostadsmarknaden behöver flyttskatterna sänkas och inflationen borde kunna dras av.

Avskaffa stämpelskatten, den skadligaste flyttskatten.

Skatter brukar som regel tas när det finns ett kopplat kassaflöde som beskattas. Med stämpelskatten är det tvärtom när hushåll ska köpa småhus, och har livets kanske största utgift som skatten slår till med full kraft. Forskare har redan pekat på att avskaffandet av stämpelskatten skulle vara den mest pricksäkra reformen för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Därför borde den avskaffas så fort som möjligt.

Låt människor fritt få byta bank - avskaffa ränteskillnadsersättningen.

Det finns många anledningar till att behöva lösa ett lån med bunden ränta i förtid. Den vanligaste är att man ska köpa en ny bostad eller har fått lägre ränta hos en annan bank. I Sverige är det tyvärr dyrt att lösa bostadslån med bunden ränta. Vi föreslår att Sverige tar lärdom av andra länder med väl fungerande bostadsmarknader och avskaffar straffavgiften för att byta bank.

Det behövs fler bostäder som efterfrågas och handläggningstiderna måste kortas.

Boendeförsörjningspolitiken på riks- och kommunnivå måste samverka för att tillräckligt med detaljplaner ska kunna tillskapas. Handläggningstiden för bygglov, detaljplaner och överklaganden behöver bli betydligt kortare om bostadsmarknaden ska ha en ärlig chans att fungera effektivt - så att det som produceras också kan svara på de behov som finns..

Riksintressen och strandskydd som hindrar bostadsbyggande i attraktiva lägen behöver avskaffas.

Sverige är ett av de länder i Europa med längst kustremsa. Tyvärr innebär det hårda strandskyddet att stora arealer mark som skulle vara ytterst lämplig för bostäder, både ur ett transportperspektiv och ur ett trivselperspektiv, inte kan byggas. Bostadsfrågan behöver prioriteras upp och klumpiga hinder för nya bostäder i attraktiva lägen behöver avskaffas.

Tillsätt en utredning om hur bolånetaket har påverkat ökandet av blancolån.

Det är bra att alla som köper en bostad också har med sig en god kontantinsats, så att lånet inte blir större än vad det behöver vara. Tyvärr har bolånetaket både gjort att trösklarna till bostadsmarknaden ökat och att många nu i stället tar blancolån för de belopp som överstiger 85 procents belåning. Vi föreslår att regeringen utreder om en förändring av bolånetaket skulle kunna minska andelen blancolån på bostadsmarknaden, och kommer med ett nytt förslag på en rimlig nivå.

Det ska löna sig att vara ekonomiskt ansvarsfull - inför ett skattefritt bostpar.

Den som gör rätt för sig och som sparar till en bostad ska också ges de verktyg som behövs för att kunna realisera den drömmen. Idag saknar Sverige helt bospar, och många ser det som meningslöst att ens försöka spara till en bostad när priserna och trösklarna ständigt stiger. Genom att införa ett skattefritt bosparande kan vi både hjälpa den som vill köpa en första bostad och göra det utan att skattemedel ska finansiera subventioner till de som kan spara.

Fasa ut ränteavdraget och sänk i stället flyttskatterna.

Den beskattning och de subventionerna som finns på bostadsmarknaden ska ha positiva effekter på hur marknaden fungerar. Så är det inte idag. Höga skatter gör det svårt att flytta samtidigt som subventioner för den som tar höga lån gynnar den som redan har en stark ställning på bostadsmarknaden. Genom att fasa ut ränteavdraget skulle det möjliggöra sänkningar av våra höga flyttskatter, så att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka.

Avskaffa riskskatten, som ytterst bekostas av bolånetagarna.

De skatter och avgifter som faller på bolåneinstitut hamnar alltid till slut på bolånetagarnas nota. Riskskatten, höjda riskvikter och hårdare regler om kapitalkrav riskerar att skada bostadsmarknaden. En avskaffad riskskatt skulle gynna alla som har, eller vill skaffa, ett bostadslån.

Reformera tomträttssystemet så att avgäldsökningarna blir hållbara.

Det är i grunden positivt att tomträtten finns, så att nyproduktion som annars inte hade kunnat finansierats kommer till skott. Tyvärr så innebär dagens system att avgäldshöjningarna ofta blir orimligt höga, vilket i sin tur innebär en stor risk för bostadsrättsföreningars ekonomi. Det är dags att se över hela systemet med tomträtt så att det blir hållbart.

Bevara fastighetsmäklarens oberoende och den svenska modellen på bostadsmarknaden.

Att fastighetsmäklaren är en trygg hamn som man kan räkna med oavsett om man är köpare eller säljare gör att det alltid finns en person som är ansvarig för varje transaktion går rätt till. Ibland höjs röster för att ändra praxis och lagstiftning så att fastighetsmäklaren allt mer ska ses som en försäljare av konsumentvaror, snarare än en mäklare mellan köpare och säljare. Det enskilt viktigaste konceptet för en trygg, säker och fungerande privatbostadsmarknad i Sverige är vår starka fastighetsmäklarroll. Den ska bevaras och utvecklas - inte avvecklas.

Inför möjligheten att kräva identifikationskrav vid budgivning.

En grundläggande faktor för att budgivningen ska kunna vara trygg för den som säljer är att han vet att det finns en verklig människa bakom varje bud. Idag kan man fritt lägga bud, som fastighetsmäklaren har en skyldighet att förmedla, trots att man inte identifierat sig. Fastighetsmäklarna borde ha en rättighet att kräva identifikation, antingen genom legitimation eller bank-id, för att säkerställa att budet är av en seriös och verklig spekulant.

Tillåt digital signering vid bostadsköp.

Pandemin tvingade oss att uppmärksamma många inflexibla system och regler som vi kanske inte funderat kring tidigare. Ett sådant är kravet om att kontraktsskrivning måste ske fysiskt. Genom att avskaffa kravet om fysisk signering skulle bostadsmarknaden kunna fungera mer flexibelt.

Ta bort gemensamt ansvar för stämpelskatten - lägg bördan på säljaren.

Stämpelskatten orsakar stor skada på bostadsmarknaden i sin nuvarande form och borde helst avskaffas. Fram till dess att den är avskaffad finns det några mer akuta problem i dess utformning som bör reformeras bort. Att det idag är möjligt för samma person att bli skatteskyldig både vid försäljning och vid köp av samma objekt är ett allvarligt hot mot ekonomin för de hushåll som drabbas av detta. Hålet som idag gör det möjligt att kräva betalning av samma person både vid försäljningen och köpet bör täppas till.

Stärk äganderätten - rensa bland krav om bygglov och bygganmälan.

Det finns ingen som bryr sig mer om en fastighet än den som äger den. Därför är det viktigt att ägaren också får friheten att ta hand om sin fastighet och utveckla den utan att vid varje steg be om lov från myndigheterna. Genom att rensa upp bland de begränsningar som finns för vad man får göra på sin egen tomt kan friheten stärkas och utveckling säkras.

Låt fler hyra ut längre, höj schablonen för andrahandsuthyrning.

Den som hyr en bostad idag kan göra det till ett visst belopp innan den blir skattskyldig. Det gör att dyrare bostäder ofta blir dyrare att hyra ut och att många i stället väljer att inte hyra ut alls. Om skatten för uthyrning skulle avskaffas för fler som hyr ut skulle utbudet på andrahandsmarknaden förbättras och fler som har ett tillfälligt behov av en bostad på en viss ort skulle få möjligheten att hyra en bostad i andra hand.

Låt bankerna använda individuella amorteringsplaner, anpassade efter livssituation.

Det är i början av karriären som lönen är lägst och som det oftast är tuffast att köpa bostad. Bankerna är den institution som kan mest om bolånekunderna de borde därför ges möjlighet att vänta med amorteringskrav för unga bostadsköpare som har goda skäl att förvänta sig en god löneutveckling kommande år. Amorteringstrappor och individuella amorteringsplaner skulle sänka trösklarna in på bostadsmarknaden och ha en positiv effekt på den ekonomiska livscykeln.

Bygg de bostäder som efterfrågas.

En hållbar bostadsmarknad förutsätter att nyproduktionen effektivt besvarar den efterfrågan som finns. Tyvärr byggs det idag ofta inte de bostäder som det är störst brist på och som efterfrågas mest, exempelvis stora bostäder eller lägenheter med egen innergård. Kommunerna måste i högre grad låta människors behov och bostadsdrömmar få gehör i mark- och detaljplanearbetet.

Inför kommunal flytthjälp för äldre och byt perspektiv till att försöka ge varje senior möjligheten att bo i den bostad som bäst fyller dennes behov.

Bostadsbehoven ser olika ut i olika delar av livet. Tyvärr har äldrepolitiken haft ett ensidigt fokus på att anpassa den befintliga bostaden, och sällan hjälpt till att hitta en ny bostad när det behövs. Äldrepolitiken borde läggas om så att fler kan kan flytta till en bra bostad, även på ålderns höst.

Det behövs fler nya planer för villor och radhus.

Småhus har den unika fördelen att en vanlig person kan bygga en egen bostad och med egna medel skapa en bostad som svarar mot behov och önskemål. Tyvärr så sitter kommuner på både mark- och planmonopol som i många fall gör det omöjligt, eller dyrt och krångligt, för den som vill bygga ett radhus eller en fristående villa. Kommunerna behöver sälja ut detaljplanelagd tomtmark så att fler kan förverkliga husdrömmen.

Politikerna måste ta ett helhetsansvar kring kreditrestriktionerna.

Det är alltid politikerna som bär det yttersta ansvaret. Att, som idag, lägga ut stora delar av bostadspolitiken på en statlig myndighet gör det svårare för oss väljare att utkräva ansvar. Vi föreslår att regeringen ser över samtliga kreditrestriktioner och deras effekter för att hitta en bättre utformning som både värnar den ekonomiska stabiliteten och att trösklarna in på bostadsmarknaden ska vara låga.

Inför startlån för att hjälpa den som vill köpa sin första bostad. Alla ska ha möjligheter att ta trygga lån med rimligt konsumentskydd.

Den utbredda användningen av blancolån och de höga trösklarna för att få ett tryggt bostadslån är problem som behöver åtgärdas både för att göra bolånemarknaden mer trygg och för att förbättra konsumentskyddet. Att införa startlån skulle vara den enskilt bästa reformen för att minska spridningen av blancolån på bostadsmarknaden.

Se över lagstiftningen för att underlätta för trygga hyrköp.

De senaste åren har vi sett en bred flora av hyrköpsmodeller som hjälper unga att stegvis köpa en egen bostad. Tyvärr finns det inget samlat regelverk kring hur avtalen ska se ut eller tolkas, vilket kan skapa en otrygg situation för bostadskonsumenten som måste vara påläst om alla olika varianter av hyrköp som olika aktörer har. Vi föreslår därför att en utredning tillsätts för att säkerställa att lagstiftningen är anpassad för att möjliggöra för trygga hyrköp.

Privatekonomi, boendeekonomi och civilrätt behöver prioriteras upp i hem- och konsumentkunskapen.

En trygg bostadsmarknad kräver att köpare och säljare förstår vad en bostadsrätt är och vilka undersökningskrav som finns på en köpare. Idag är kunskapskraven för dessa områden alldeles för lågt ställda i grundskolan. Genom att höja kunskapskraven kan vi också säkerställa att alla bostadskonsumenter kan handla ansvarsfullt, ekonomiskt hållbart och laglydigt på den svenska bostadsmarknaden.

Inför ett särskilt mål om att minst hälften av bostäderna i utsatta områden ska vara bostads- eller äganderätter.

Internationellt är det vanligt att äga sin bostad, och många som invandrar till Sverige drömmer om att äga sin bostad här. Idag dominerar hyresrätten totalt i utsatta områden. Med en bättre blandning av upplåtelseformer skulle fler personer som vill äga sitt boende och vill bo kvar i sitt bostadsområde få möjlighet att göra det.

Gör det tillåtet att ombilda från hyresrätt till äganderätt.

Äganderätt är den mest populära boendeformen. Att det bara är tillåtet att ombilda hyresrätter till bostadsrätter hindrar bildandet av många potentiella äganderätter. Därför borde det bli tillåtet att ombilda från bostads- eller hyresrätt till äganderätt.

Satsa på infrastruktur till och från utsatta områden och fyll upp tomma ytor som separerar stadsdelar från varandra.

Städer förutsätter att det går att röra sig lätt mellan olika stadsdelar för att det ska gå att dra nytta av allt det som de har att erbjuda. De utsatta miljonprogramsområdena är ofta separerade från omgivande stadsdelar. Att överbrygga vägar, bygga nytt och riva hinder kan göra så att fler kan röra sig fritt mellan olika områden, och därmed också få mer utbyte av varandra.

Fler innovativa lösningar för att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden borde tillåtas.

Innovativa lösningar som tiny-houses, möjlighet att köpa oinredda bostäder och hyrköp är nödvändiga för att fler ska få chansen att ta klivet in på bostadsmarknaden. Idag är många av dessa lösningar förbjudna på olika sätt genom hårda krav från kommuner och lagstiftning. En innovationsreform med sikte på att möjliggöra för ett större mångfald bland bostadslösningarna borde därför genomföras.