Ekonomisk hållbarhet

Alla gynnas av en hållbar, effektiv och stabil bostadsmarknad.

Att kunna flytta är grunden för att kunna ta andra stora beslut i livet. Det är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet för både individ och samhälle och måste därför stöttas av ett hållbart och robust system.

Alla gynnas av en ekonomiskt hållbar, effektiv och stabil bostadsmarknad - med tydliga spelregler. En bostadsmarknad utan både branta fall och orimligt snabba prisökningar. Det gäller både köpare, säljare – och Sveriges fastighetsmäklare.

Så tar vi ekonomiskt ansvar

Bostadspolitiken skär genom alla samhällsområden, inte minst ekonomin. För ett ekonomiskt hållbart samhälle måste utbud och efterfrågan kunna mötas, information vara transparent och stabiliteten på bostadsmarknaden värnas.

Bostadsmarknaden är en bärande del av ett ekonomiskt hållbart samhälle, med en hållbar tillväxt och förbättrad levnads- och boendestandard. Livet tenderar att överraska och flyttar blir då nödvändiga – på grund av studier, skilsmässor, familjebildande eller ett nytt jobb. När bostadsmarknaden inte fungerar som den ska blir tillväxtregioner i stället flaskhalsar. Enligt beräkningar från Stockholms Handelskammare är kostnaden för den otillräckliga bostadsmarknaden 36 miljarder per år i utebliven tillväxt, bara i Stockholmsregionen.

Mäklarsamfundet har tänkt mycket, länge och tagit stöd av de främsta experterna inom bostadsmarknadsfrågor för att undersöka hur man bäst når en ekonomiskt hållbar bostadsmarknad. Det vill säga en stabil och sund sådan, fri från både branta prisfall och de senaste årens extrema prisökningar. Vi ser bolånetakets goda avsikter, men blancolånens förödande konsekvenser som följd. Vi ser den förlegade stämpelskatten och trösklarna den innebär. Vi ser också stelbenta bankkrav med avsaknad av individuell anpassning och den outnyttjade potential som skulle kunna uppnås om viljan och modet till träffsäkra reformer fanns.

I tillväxtregioner kan endast den femtedel som tjänar mest få bostadslån för småhus i samma utsträckning som för tio år sedan.

“Alla gynnas av en stabil och effektiv bostadsmarknad där fler kan hitta en bostad som tillfredsställer deras behov.”

Reformförslag

En stabil, effektiv, och öppen bostadsmarknad och en ekonomiskt hållbar bostadsmarknad går hand i hand. Så här kan vi nå dit.

Flyttskatterna måste sänkas för att rörligheten på bostadsmarknaden ska förbättras. Skatter är viktiga för att få in medel till välfärden, men det är viktigt att de utformas på ett sätt som inte skadar människors möjlighet att leva sina liv. Idag har Sverige OECD:s högsta flyttskatter, och reavinstskatten straffar bostadsägare för inflationen. Ska rörligheten öka på bostadsmarknaden behöver flyttskatterna sänkas och inflationen borde kunna dras av.
Avskaffa stämpelskatten, den skadligaste flyttskatten. Skatter brukar som regel tas när det finns ett kopplat kassaflöde som beskattas. Med stämpelskatten är det tvärtom när hushåll ska köpa småhus, och har livets kanske största utgift som skatten slår till med full kraft. Forskare har redan pekat på att avskaffandet av stämpelskatten skulle vara den mest pricksäkra reformen för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Därför borde den avskaffas så fort som möjligt.
Låt människor fritt få byta bank – avskaffa ränteskillnadsersättningen. Det finns många anledningar till att behöva lösa ett lån med bunden ränta i förtid. Den vanligaste är att man ska köpa en ny bostad eller har fått lägre ränta hos en annan bank. I Sverige är det tyvärr dyrt att lösa bostadslån med bunden ränta. Vi föreslår att Sverige tar lärdom av andra länder med väl fungerande bostadsmarknader och avskaffar straffavgiften för att byta bank.
Det behövs fler bostäder som efterfrågas och handläggningstiderna måste kortas. Boendeförsörjningspolitiken på riks- och kommunnivå måste samverka för att tillräckligt med detaljplaner ska kunna tillskapas. Handläggningstiden för bygglov, detaljplaner och överklaganden behöver bli betydligt kortare om bostadsmarknaden ska ha en ärlig chans att fungera effektivt – så att det som produceras också kan svara på de behov som finns..
Riksintressen och strandskydd som hindrar bostadsbyggande i attraktiva lägen behöver avskaffas. Sverige är ett av de länder i Europa med längst kustremsa. Tyvärr innebär det hårda strandskyddet att stora arealer mark som skulle vara ytterst lämplig för bostäder, både ur ett transportperspektiv och ur ett trivselperspektiv, inte kan byggas. Bostadsfrågan behöver prioriteras upp och klumpiga hinder för nya bostäder i attraktiva lägen behöver avskaffas.
Tillsätt en utredning om hur bolånetaket har påverkat ökandet av blancolån. Det är bra att alla som köper en bostad också har med sig en god kontantinsats, så att lånet inte blir större än vad det behöver vara. Tyvärr har bolånetaket både gjort att trösklarna till bostadsmarknaden ökat och att många nu i stället tar blancolån för de belopp som överstiger 85 procents belåning. Vi föreslår att regeringen utreder om en förändring av bolånetaket skulle kunna minska andelen blancolån på bostadsmarknaden, och kommer med ett nytt förslag på en rimlig nivå.
Det ska löna sig att vara ekonomiskt ansvarsfull – inför ett skattefritt bostpar. Den som gör rätt för sig och som sparar till en bostad ska också ges de verktyg som behövs för att kunna realisera den drömmen. Idag saknar Sverige helt bospar, och många ser det som meningslöst att ens försöka spara till en bostad när priserna och trösklarna ständigt stiger. Genom att införa ett skattefritt bosparande kan vi både hjälpa den som vill köpa en första bostad och göra det utan att skattemedel ska finansiera subventioner till de som kan spara.
Fasa ut ränteavdraget och sänk i stället flyttskatterna. Den beskattning och de subventionerna som finns på bostadsmarknaden ska ha positiva effekter på hur marknaden fungerar. Så är det inte idag. Höga skatter gör det svårt att flytta samtidigt som subventioner för den som tar höga lån gynnar den som redan har en stark ställning på bostadsmarknaden. Genom att fasa ut ränteavdraget skulle det möjliggöra sänkningar av våra höga flyttskatter, så att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka.
Avskaffa riskskatten, som ytterst bekostas av bolånetagarna. De skatter och avgifter som faller på bolåneinstitut hamnar alltid till slut på bolånetagarnas nota. Riskskatten, höjda riskvikter och hårdare regler om kapitalkrav riskerar att skada bostadsmarknaden. En avskaffad riskskatt skulle gynna alla som har, eller vill skaffa, ett bostadslån.
Reformera tomträttssystemet så att avgäldsökningarna blir hållbara. Det är i grunden positivt att tomträtten finns, så att nyproduktion som annars inte hade kunnat finansierats kommer till skott. Tyvärr så innebär dagens system att avgäldshöjningarna ofta blir orimligt höga, vilket i sin tur innebär en stor risk för bostadsrättsföreningars ekonomi. Det är dags att se över hela systemet med tomträtt så att det blir hållbart.
Bevara fastighetsmäklarens oberoende och den svenska modellen på bostadsmarknaden. Att fastighetsmäklaren är en trygg hamn som man kan räkna med oavsett om man är köpare eller säljare gör att det alltid finns en person som är ansvarig för varje transaktion går rätt till. Ibland höjs röster för att ändra praxis och lagstiftning så att fastighetsmäklaren allt mer ska ses som en försäljare av konsumentvaror, snarare än en mäklare mellan köpare och säljare. Det enskilt viktigaste konceptet för en trygg, säker och fungerande privatbostadsmarknad i Sverige är vår starka fastighetsmäklarroll. Den ska bevaras och utvecklas – inte avvecklas.
Inför möjligheten att kräva identifikationskrav vid budgivning. En grundläggande faktor för att budgivningen ska kunna vara trygg för den som säljer är att han vet att det finns en verklig människa bakom varje bud. Idag kan man fritt lägga bud, som fastighetsmäklaren har en skyldighet att förmedla, trots att man inte identifierat sig. Fastighetsmäklarna borde ha en rättighet att kräva identifikation, antingen genom legitimation eller bank-id, för att säkerställa att budet är av en seriös och verklig spekulant.
Tillåt digital signering vid bostadsköp. Pandemin tvingade oss att uppmärksamma många inflexibla system och regler som vi kanske inte funderat kring tidigare. Ett sådant är kravet om att kontraktsskrivning måste ske fysiskt. Genom att avskaffa kravet om fysisk signering skulle bostadsmarknaden kunna fungera mer flexibelt.
Ta bort gemensamt ansvar för stämpelskatten – lägg bördan på säljaren. Stämpelskatten orsakar stor skada på bostadsmarknaden i sin nuvarande form och borde helst avskaffas. Fram till dess att den är avskaffad finns det några mer akuta problem i dess utformning som bör reformeras bort. Att det idag är möjligt för samma person att bli skatteskyldig både vid försäljning och vid köp av samma objekt är ett allvarligt hot mot ekonomin för de hushåll som drabbas av detta. Hålet som idag gör det möjligt att kräva betalning av samma person både vid försäljningen och köpet bör täppas till.
Stärk äganderätten – rensa bland krav om bygglov och bygganmälan. Det finns ingen som bryr sig mer om en fastighet än den som äger den. Därför är det viktigt att ägaren också får friheten att ta hand om sin fastighet och utveckla den utan att vid varje steg be om lov från myndigheterna. Genom att rensa upp bland de begränsningar som finns för vad man får göra på sin egen tomt kan friheten stärkas och utveckling säkras.
Låt fler hyra ut längre, höj schablonen för andrahandsuthyrning. Den som hyr en bostad idag kan göra det till ett visst belopp innan den blir skattskyldig. Det gör att dyrare bostäder ofta blir dyrare att hyra ut och att många i stället väljer att inte hyra ut alls. Om skatten för uthyrning skulle avskaffas för fler som hyr ut skulle utbudet på andrahandsmarknaden förbättras och fler som har ett tillfälligt behov av en bostad på en viss ort skulle få möjligheten att hyra en bostad i andra hand.