Ekologisk hållbarhet

En rörlig bostadsmarknad är en hållbar bostadsmarknad.

Bygg- och bostadsbranschen skapar rejäla klimatavtryck. Boverket uppskattar att bygg- och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av alla utsläpp från svensk konsumtion per år. Det är inte hållbart.

Nu måste vi bygga för att bostadsmarknaden ska fungera. Men i en tid där nettonollutsläpp krävs på grund av klimatkrisen behöver denna femtedel raskt gå mot nettonoll.

Som tur är kan vi halvera bostadsbranschens klimatavtryck, utan att bostadsmarknaden påverkas negativt. Låt oss förklara.

Så tar vi ekologiskt ansvar

Nästan lika mycket utsläpp som den samlade biltrafiken från Göteborg och Stockholm skulle kunna hindras varje år om rörligheten på bostadsmarknaden ökade – samtidigt skulle fler kunna förverkliga sina bostadsdrömmar.

Sverige måste bygga bostäder och dessutom bygga smartare. Det kan göras genom fler flerbostadshus med trästomme och andra mindre klimatintensiva material, större andel småhus, med fokus på hållbar stadsplanering och genom att ge tomma kontorslokaler nytt liv med bostäder.

Men tänk om vi också kan få en bättre fungerande bostadsmarknad som tar tillvara på de bostäder som finns idag?

De senaste fem åren har det byggts cirka 50 000 bostäder per år. Med andra ekonomiska och politiska förutsättningar kring hur vi använder vårt bostadsbestånd skulle nybyggnadsbehovet kunna minska till 25 000 bostäder per år – samtidigt som det ändå blir lättare att hitta en bostad för den som behöver flytta. Dit kan vi nå med träffsäkra politiska reformer.

Skulle nybyggnadsbehovet minska till samma nivå som byggtakten var under 00-talet hade upp till 685 000 ton koldioxidekvivalenter per år kunnat sparas. Nästan motsvarande utsläppen från all personbilstrafik i Stockholms och Göteborgs kommun sammanslaget.

685 000 ton koldioxidekvivalenter skulle kunna sparas varje år.

“Nästan motsvarande utsläppen från all personbilstrafik i Stockholms och Göteborgs kommun sammanslaget.”

Reformförslag

Bostadsmarknaden kan bli betydligt mer ekologiskt hållbar. Vi måste använda vårt befintliga bestånd mer effektivt, bygga mer i trä och omvandla öde kontorslokaler.

Rörligheten behöver öka för att nå en klimathållbar fastighets- och bostadssektor. På en rörlig bostadsmarknad är det enkelt för den som behöver att flytta till en bättre bostad och matchning är god. Idag finns det tyvärr hinder, som exempelvis höga skatter på att flytta, som gör att många väljer att bo kvar i en bostad som inte passar behoven. Politiker på alla nivåer borde ha tydliga målsättningar om att förbättra rörligheten och människors möjlighet att flytta.
Konventionell betong och stål måste bytas mot mindre klimatintensiva material som trä. Utsläppen från nyproduktionen måste minska om vi inte ska riskera att låta planeten värmas upp över målet om 1,5 grader. Idag byggs merparten av våra nya bostäder med den metod som orsakar störst klimatskada. Att bygga med klimatförbättrande material och i den mån det går byta ut betong och stål mot trä, är bärande för att vi ska klara klimatutmaningarna.
Beskatta utsläppen för att skapa incitament till omställning. De dolda skador som en aktivitet åsamkar andra måste också speglas i kostnaden, det är både rättvist och det mest effektiva sättet att hantera negativa externaliteter. Idag har vi inget heltäckande system med utsläppsskatt. Genom att införa en generell och heltäckande utsläppsskatt skulle alla sektorer få goda chanser att ställa om på ett effektivt sätt.
Ge lika stort stöd till kolsänkorna som utsläppsskatten tar från de som släpper ut. Det är inte tillräckligt att vi minskar utsläppen, vi måste också hitta lösningar för att samla in mer av den koldioxid som finns i atmosfären. Genom att ge ett lika stort stöd till alla som lyckas fånga in klimatutsläpp som skatten är för den som släpper ut, får vi ett heltäckande ekonomiskt incitamentssystem som ger förutsättningar för en effektiv omställning till nettonollutsläpp.
Villaområden måste få förtätas och markhushållningen behöver bli mer hållbar. Ska vi nyttja marken på ett effektivt sätt och ändå lyckas bygga fler småhus måste det vara tillåtet för fler att bygga större hus och att få bygga närmare tomtgränsen. I de flesta villaområdena är det hårda regler som styr att husen ska vara små och stå långt ifrån varandra. Det är både ineffektivt ur ett transport- och markhushållningperspektiv, men gör framför allt att friheten att bygga ett hus så som man drömmer om kraftigt beskärs. Sverige har väldigt glesa villaområden. Att förtäta dessa genom avstyckningar och tillåtelse att bygga större hus närmare varandra kan vi få en mer hållbar markanvändning.
Ta bort bygglov- och bygganmälanskrav för solceller, tilläggsisolering och fönsterbyten. Materialutvecklingen har tagit stora steg och det är nu möjligt att renovera hus så att de blir noll- eller passivenergihus. Tyvärr hindrar ofta myndigheter människor från att sätta in treglasfönster, lyfta taket eller bredda fasaden för att kunna tilläggsisolera. Om det inte längre krävdes tillstånd för dessa åtgärder skulle många fler hushåll kunna minska sin energiförbrukning och bättre förvalta sina fastigheter.
Staten, kommuner och regioner borde ha plus- och passivenergihus som standard vid sin egen nybyggnation. Det offentliga har unika möjligheter att gå före och sätta goda normer på svensk bygg- och bostadsmarknad. Idag är tyvärr mycket av det som kommunala bolag och andra myndigheter bygger varken hållbart eller energieffektivt. Ett tydligt mål om att alla offentliga byggnader som uppförs ska vara hållbara och hålla plus- eller passivhusstandard skulle bana vägen för många andra som vill bygga energieffektiva byggnader.
Planera tätheten av bostäder, service och kontor på ett sätt som effektivt nyttjar marken och möjliggör för 15-minutersstaden. Tätheten av människor är grunden i städernas attraktionskraft. Tyvärr har Sverige många stadskärnor där förtätningar stoppas och där allt färre bostäder byggs med rimligt pendlingsavstånd till arbete och service. Stadsplaneringen ska ha ett evighetsperspektiv, då krävs det ett genomtänkt nyttjande av den mark som finns.
Alla stadsdelar ska var motståndskraftiga och möjliggöra grundläggande biologisk mångfald. Att möjliggöra för växter, pollinatörer och levande vatten, är grundläggande för levande städer. Ska det vara möjligt behöver det anläggas fler gröna tak och väggar, samtidigt som dagvattenfrågorna tas på allvar i hela Sverige.
Det måste vara möjligt även för den som bor i en bostadsrättsförening utan egna parkeringsplatser, att ladda sin bil. Elektrifieringen av fordonsflottan är en nödvändig utveckling för att nå ett fossilfritt samhälle. Idag kan inte alla köra elbil på grund av att det saknas laddningsmöjligheter på många kommunalt ägda parkeringsplatser. Alla kommuner borde säkerställa att även de som bor i bostadsrätter har möjligheter att hitta parkeringsplatser där de kan ladda bilen.
Gör det lättare att förbättra – slopa ombyggnadsbegreppet i PBL. Det ska vara enkelt för den som vill rusta upp och förbättra en befintlig byggnad. Idag är det tyvärr svårt, och ofta förbjudet, att bygga nya bostäder i befintliga byggnader för att hela byggnaden då måste leva upp till mycket hårdare krav än vad som tidigare gällt. För att ändra på detta behöver ombyggnadsbegreppet i PBL avskaffas, så att vi inte riskerar att behöva riva byggnader i stället för att rusta upp byggnader.
Gör detaljplanerna mer flexibla – låt byggnader byta användning utan planändring. Att byggnader kan användas för olika ändamål är positivt både för klimatet och för de som nyttjar byggnaden. Idag finns det strikta krav i detaljplanerna om vilka användningsområden som olika fastighetsarealer får användas till. Genom att avskaffa möjligheten att begränsa detta i detaljplanen så kan en byggnad få flera liv och de människor som vill förbättra en fastighet slipper lägga mycket energi och resurser på att uppdatera detaljplaner.